Ett litet stilleben vid konsthallen, komponerad av någon lokal förmåga.
Snygga pryttlar på samma gräsmatta, snyggt.
I rondellen stod en urtjusig lyktstolpe, måste komma hit någon natt och se om den fungerar!
Ett litet samverkande verk av människan och dess behov av trygghet och naturens strävan att spränga sig genom människans stenvallar! Jag pratar om den stackars lilla trädroten vid väggen, den försökte men förlorade kampen.
Vi gillar Enköping.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar